ENHANCING QUALITY IN ECEC THROUGH PARTICIPATION

Inledning

Kära läsare,
denna verktygslåda är ett instrument som har som mål att främja kunskap, diskussion och experimentering av samverkansaktiviteter – speciellt för familjer och samhället – i förskolans verksamheter.
Den har sitt ursprung i arbetet en grupp lärare och pedagoger har utfört med stöd av forskare och beslutsfattare inom Erasmus + Strategiska partnerskapsprojekt som heter EQuaP (Enhancing Quality in early childhood education and care through Participation). De har observerat, diskuterat och testat ett visst antal aktiviteter om samverkan och har därefter omarbetat dessa på ett sådant sätt att de blivit tillgängliga till så många kollegor som möjligt och kan överföras till olika verksamhetsstrukturer och skolor.

Skulle du vilja skapa ett starkare partnerskap med föräldrarna?
Är du, ditt team, intresserad av att hitta möjliga och realistiska sätt att tillsammans utbilda barn genom att tänka, besluta och genomföra aktiviteter tillsammans med familjerna?

I denna inledning beskrivs olika aspekter som kan vara användbara för att lära känna och använda detta verktyg på ett flexibelt sätt, beroende på dina prioriteter, intressen
och behov.

KORT PRESENTATION AV EQUAPS VERKTYGSLÅDA

Verktyget som presenteras här är EQuaP-projektets (Enhancing Quality in early childhood education and care through Participation) huvudsakliga produkt. Detta treåriga strategiska partnerskapsprojekt inom Erasmus+ programmet (2014-2017) har involverat lärare och pedagoger som arbetar i förskolor med barn mellan 0-3 år och 3-6 år, tjänsteleverantörer från både den offentliga och privata sektorn, forskare och beslutsfattare från 11 partner i 7 olika EU-länder (IT, SE, PT, SI, BE, LV, GR).
Det övergripande målet i projektet var att försöka förbättra kvaliteten på verksamheten i förskolorna genom att främja samverkansaktiviteter och se till att föräldrar, eller mer generellt familjemedlemmar som följer sina barn i verksamheten, blir medförfattare, tillsammans med lärare och annan personal, till projekt om barnens utbildning.
Detta betyder att familjernas samverkan blir en beståndsdel som är nödvändig för utvecklingen av kvaliteten på förskolans verksamheter. Man får inte glömma aktiveringen av och samverkan med barnen, operatörerna och samhället, då även dessa är nyckelkomponenter i systemet som helhet.

Projektets specifika syfte är:

  1. Att identifiera, testa och integrera innovativa samverkansmetoder och praxis, speciellt i omgivningar där det finns stor mångfald (social, ekonomisk och kulturell mångfald; minoriteter, osv.).
  2. Förbättra lärarnas kompetenser gällande strategier och metoder för föräldrasamverkan, genom att de får lära sig av erfarenheterna som kommer från kollegor från andra europeiska länder.
  3. Förbättra integration av och samspel med de olika komponenterna i systemet (barn, lärare, forskare, familjer och samhället).
  4. Se samverkan i förskoleverksamheten som en process som blir effektivare genom att man tillämpar specifika kvalitetsindikatorer.

Projektet har involverat ungefär 140 deltagare i specifika gränsöverskridande aktiviteter. Dessa deltagare kommer från tre olika yrkesgrupper:

  • förskollärare, pedagoger och rektorer
  • representanter från lokala myndigheter
  • forskare och utbildare vid universitet

De tre huvudsakliga aktivitetsområdena är:

  1. Forskning kopplad till samverkan i förskoleverksamheterna.
  2. Identifiering och utbyte av bästa praxis om samverkan och jobbskuggningsaktiviteter som letts av lärare och pedagoger som arbetar i förskolorna för att förbereda för kors-experimentering och tillämpning av samverkansaktiviteter inom partnerskapet.
  3. Utveckling av kvalitetsindikatorer som ser samverkan som en process.

SYFTET MED VERKTYGET OCH DESS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Denna verktygslåda har syftet att hålla debatten levande angående processer, projekt och samverkansaktiviteter som har att göra med kvalitet i förskoleverksamheten. I verktygslådan kommer du inte att hitta klara recept som du kan tillämpa och inte heller lösningar som passar alla, lika lite som en samling excellenta aktiviteter för samverkan. Du kommer däremot att finna möjligheten att lära dig om erfarenheter och samverkansaktiviteter som kan aktivera och stödja förskolornas personal i deras arbete med familjerna och samhället. Detta verktyg kan faktiskt användas på olika sätt, beroende på de erfarenheter och omgivningar i vilka det tillämpas. Nedan anger vi tre möjliga användningsområden:

  • Verktygslådan kan användas för att lära sig mer om ett eller flera av de femton aktiviteter som beskrivs och för att testa ett eller flera på din skola. Aktiviteterna kan anpassas till din situation genom att de ges ny utformning, anpassas till sammanhanget, övervakas och utvärderas.
  • Verktyget kan ge förslag på ett specifikt “format” – som strukturerats i olika steg som finns i beskrivna i verktygslådans olika samverkansaktiviteter – genom vilket du kan utforma, analysera, bygga upp, ändra utformning, utvärdera gamla och nya samverkansaktiviteter i den kontext du arbetar.
  • Verktyget kan användas som en utgångspunkt för reflektion, diskussion och debatt om samverkan både i en färdig arbetsgrupp på en förskola och/eller mellan verksamheter, familjer, beslutsfattare och andra medborgare i samhället.

Oberoende av hur verktygslådan används bör man vara uppmärksam på de frågor som följer efter beskrivningarna av aktiviteten. Dessa frågor kan aktivera reflektioner och jämförelseprocesser angående dina egna såsom andras val när man planerar samverkansaktiviteter i förskoleverksamheterna. EQUAP:s verktygslåda öppnar även upp reflektioner i förskolornas arbetsteam om vad som är genomförbart och i vilka situationer, hur man kan övervinna motståndet som ofta stryper förändringsprocesserna och finna nya sätt att arbeta och främja utbildning och samverkan i förskoleverksamheterna. I detta avseende kan verktygslådan ses som ett träningsverktyg som kan vara användbart för att lyfta frågor i teamen om hur man ser på samverkan, hur den sätts in i ett sammanhang och förverkligas. Generellt sett grundar sig verktygslådan på tanken att samverkan förs in på olika nivåer (organisation-, ledar-, utbildnings-, pedagogisk och politisk nivå) och i relation till olika aktörer: barnen, deras föräldrar och i allmänhet de familjemedlemmar som regelbundet har hand om barnens omsorg och uppfostran. Till dessa aktörer hör även alla de yrkesgrupper som arbetar i verksamheterna (pedagoger, pedagogiska samordnare, annan personal, lärare, rektorer, administrativ personal…) och naturligtvis även alla barn, vuxna och tjänsteleverantörer i samhället samt de större sociala nätverken som innefattar alla aktörer i ett visst område (OECD, 2012). Verktygslådan grundar sig på ett koncept för samverkan i vilket familjerna och förskolans verksamheter är allierade och medförfattare till ett gemensamt utbildningsprojekt för barnet. I detta projekt tänker, beslutar, planerar och agerar dessa aktörer tillsammans. Deras aktiva och dynamiska samarbete är grundläggande både för att barnen ska kunna växa och inhämta kunskap men speciellt för allas demokratiska samverkan i samhället, i vilket alla kan aktivera sina resurser och tillsammans bidra till att på ett fritt och ansvarsfullt sätt bygga ett utbildningsprojekt för barnen som är av politiskt, socialt, pedagogiskt och kulturellt intresse.

ANALYS AV HUR AKTIVITETERNA TESTATS OCH DE BERÖRDA PARTERNAS ÅTERKOPPLINGSPROCESS

Aktiviteterna i denna verktygslåda är resultatet av en jobbskuggningsaktivitet. Jobbskuggning är en fortbildningsmetod som utförs på arbetsplatsen. Den grundar sig på observation och består av att följa en kollega som en skugga under hans eller hennes arbete. Denna metod används för att främja yrkesutveckling hos lärare och praktikanter. Just jobbskuggningsaktiviteten ligger till grund för hela detta projekt. Jobbskuggningsaktiviteterna involverade totalt 45 pedagoger och lärare från 11 verksamheter i 5 partnerländer. Jobbskuggningen delades upp i två huvudsakliga faser.

  • Vara värd för utländska gäster.
  • Besöka förskoleverksamheter i andra länder.

Under värdfasen besökte en liten delegation kollegor, från andra länder, den förskola vars samverkansaktivitet – som utformats och vanligtvis tillämpats på just den skolan- presenterats på förhand.
Besöket utomlands delades upp i tre moment:

  1. Förberedelsen: Deltagarna (från alla länder som deltog i jobbskuggningsaktiviteterna) träffades först under internationella möten och sedan i de egna förskolorna för att utarbeta målsättningarna och en detaljerad plan för besöket. De bidrog tillsammans med forskarna från universiteten till att utveckla de verktyg som var nödvändiga för jobbskuggningen.
  2. Genomförandefasen: Två kollegor från samma verksamhet besökte en verksamhet i ett annat land och agerade sedan som värd i sitt hemland för kollegor från andra verksamheter. Under utlandsvistelsen observerade och analyserade pedagoger och lärare på ett kritiskt sätt några samverkansaktiviteter som tillämpades lokalt. De ägnade speciell uppmärksamhet åt hur dessa aktiviteter satts in i ett visst sammanhang, utformats, genomförts och utvärderats i det utbildningssystem samt i den institutionella och politiska strukturen i vilka de utformats och utvecklats. De aktiviteter som av deltagarna ansågs vara speciellt relevanta och innovativa, utifrån en utbildningssynpunkt, kom sedan att överföras och testas i de egna skolorna. Under observationsfasen använde deltagarna ett observationsformulär och skrev dessutom en dagbok om de aktiviteter som genomfördes.
  3. Självutvärdering: Jobbskuggningsaktiviteterna utvärderades av de deltagande pedagogerna och lärarna med hjälp av ett specifikt kvalitetsutvärderingsverktyg.

Efter dessa faser följde en test-och anpassningsfas av de aktiviteter för familjesamverkan som observerats utomlands och som deltagarna i utbytet ansåg vara innovativa och därför värda att överföras och anpassas. Totalt observerades och testades 25 samverkansaktiviteter. Av den internationella sektorsövergripande projektsamordningsgruppen valdes 15 av dessa aktiviteter ut som de mest betydelsefulla och inkluderas i verktygslådan. Det är viktigt att framhäva att de 15 aktiviteterna som presenteras här kan verka kända eller tyckas nästan betydelselösa om de tillämpas i vissa sammanhang och utifrån vissa perspektiv (pedagogiska, sociala och kulturella). Man bör även ta hänsyn till att, en ur utbildningssynpunkt intressant och innovativ samverkansaktivitet inte ska ses som betydelsefull i absoluta termer utan i relation till den kunskap och de erfarenheter som en deltagargrupp delat under jobbskuggningsaktiviteten. Dessa innefattar kunskapen om andra förskoleverksamheter i Europa, särdragen i dessa länders sociala, kulturella och utbildningsomgivningar och deras samverkanskultur.

Detta betyder att ett mycket stort mervärde av verktygslådan kommer från den process som lett till att dessa aktiviteter identifierats, utformats och satts in i ett visst sammanhang. Även utbildnings-och fortbildningsprocesserna, som sådana aktiviteter kan utlösa i de nya kontexterna där de tillämpas, bidrar till detta mervärde. Testfasen övervakades och utvärderades av forskningsteamen i varje enskilt deltagarland. Dessa team samlade data genom delvis strukturerade frågeformulär som pedagoger och föräldrar fyllt i, förutom observationer och analyser av dokument som utvecklats av förskoleteamen och fokusgrupperna. Under projektets slutfas analyserades verktygslådan och dess innehåll av olika berörda parter som identifierades lokalt och nationellt av varje projektpartner för sig. Man har organiserat ett stort antal möten i de olika länderna för att öka deltagarnas kunskaper och analysmöjligheter av verktygslådan. Mötena har utförts som plenarmöten, träffar i enskilda förskoleverksamheter och diskussioner mellan små grupper av personal från olika förskolor. Trots att dessa möten organiserats och genomförts på olika sätt i partnerländerna hade alla samma gemensamma mål: att ge återkoppling om verktygslådan från potentiella läsare och användare.
Analysen och utvärderingsprocessen på det första utkastet av verktygslådan genomfördes genom återkoppling, kommentarer och förslag som lämnades in av de berörda partnergrupperna. Detta ledde till att vissa ändringar gjordes på verktygslådan.
Generellt sett har verktygslådan fått en mycket positiv återkoppling, speciellt med hänsyn till att den är en stor inspirationskälla för personal inom förskoleverksamheten. Den uppmuntrar nämligen till:

  • Reflektion, jämförelser, egenutbildning om idéer och metoder för familjesamverkan.
    Analys och översyn av de egna samverkansaktiviteterna och i allmänhet av de tillvägagångssätt man har för att utforma utbildningsmetoder i de egna verksamheterna.
  • Experimentera med nya metoder för familjesamverkan genom att man motiveras att leta efter genomförbara arbetssätt som är anpassade till den egna situationen och skräddarsydda till att möta de egna behoven, resurserna och verksamhetsmålen.

Denna process har lett till en reviderad version av verktygslådan som berikats av ett stort antal förslag och idéer. Förändringarna har gjort om detta verktyg till ett som verkligen är relevant, effektivt och användbart i den dagliga verksamheten i Europas förskolor.

EQUAP:s Samordningsteam

Partners